Kokosnötsvägen Ba-99, från Bahia till Sergipe /Coconut road Ba-99 from Bahia to Sergipe

Vi har varit i lugna lilla Imbassai (norr om Praia do forte där ett av Tamars sköldpaddsprojekt finns) i 2 dagar. En liten by vid Bahias långa vackra kust med många palmer och finkornig ljus sand.
/We have been in the small and calm Imbassai (north of Praia do forte where one of Tamar´s turtle projects are) in 2 days. A tiny village along Bahias long and beautiful coast with lots of palm trees and bright sand.
Man når inte stranden med bil utan endast till fots vilket är skönt. På ett ställe hade det bildats naturliga pooler med riktigt varmt vatten där floden mötte havet, och folk satt bokstavligt talat i floden med bord och stolar. Varje kväll åt vi en delikat sallad med räkor och grillad mango på Jerimum cafe. Det fanns möjlighet att njuta av långa promenader, hästridning och avskildhet på stranden om man hade velat. Juli-oktober finns även chans att se valar.
//You can´t reach the shore with car. Instead you need to walk which is nice. In one place there were natural pools with really hot water where the river met the ocean, and people sat in the river with tables and chairs. Every night we ate a delicious sallad with shrimps on Jerimum cafe. There were some opportunites to enjoy long walks, horse riding and solitude on the beach if one wanted. July-october there are also a chance of watching whales.
Folk här i Bahia pratar ibland rakt ut med sig själva, så kallat mummel som ibland besvaras av andra runt omkring. Folk är inte heller rädda för att klaga högljutt, utbrista i sång eller skratt. Alla är väldigt trevliga och hjälpsamma. Överallt hörs dunket av reggaeton.
//People we met here sometimes talks with them self, small talk that once in a while is answered by strangers around. People are not afraid of complaining loudly, sing or laugh. Everybody is very helpful and nice. Everywhere there is a sound of reaggaeton.
Efter Morro de sao paulo tog vi båt, bil och därefter båt norrut. Vi var tvungna att åka via Salvador, en stad med hög kriminalitet. Väl där så tog vi snabbt en överdrivet dyr taxi till nästa buss mot Imbassai. På vägen hann vi se kvinnor uppklädda i gamla högtidsdräkter och antika byggnader.
Eftersom det är nyår är priserna skyhöga precis överallt och alla hotell är utsålda, men vi har hittat ett ställe att bo på i Aracaju, cashewnötsstaden nummer 1. Vi fick ta en omväg tillbaks till Salvador igen för att ta oss norrut till Aracaju. 7 timmar senare körde vi förbi Imbassai igen…(eftersom bussen inte stannar där). Raksträckan längs Costa dos coqueiros heter Estrada do coco/Linha verde, Brasiliens första ekologiska väg byggd på 60-talet och invigd 1993 för att förbättra turism och naturskydd. Vägen ligger på gott avstånd ifrån havet.
På hotellet blev det uppståndelse över att 2 svenskar anlänt. (Första svenskarna de hade haft här.)
Om två dagar åker vi vidare norrut till Praia do Frances.

Leave a Reply

Your email address will not be published.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.