I Nara (mindre än en timme ifrån Kyoto) så kan du gå runt en hel dag och upptäcka dess berömda park. Överallt strosar vilda hjortar runt. De är runt 1200 stycken och anses vara budbärare från gudarna. Några av dem t.om. bugar till dig för att be om speciella kex. Verkligen en spektakulär upplevelse!

//In Nara (less than 1 hour from Kyoto) you can take a whole day and walk around and explore Nara Park. Here you can see wild deer running around all over the place. They are around 1200 and considered messengers from the gods. Some of them even bow to you to ask for crackers. Truly an amazing experience!

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Känner du för lite vandring och vill se det berömda Fushimi Inari i Kyoto är detta en fantastisk plats. MEN! Du måste gå en bra bit ifrån alla människor om du vill vara ensam. Vi var här i juni och det var så varmt så jag kan tipsa om att ta med vatten, läsk och snacks. Eller ta med pengar så att du kan köpa på vägen upp när du behöver det. Ingången var helt fullsmockad av folk som sprang runt och tog selfies. Men folk är väldigt artiga i Japan och ger ändå varandra utrymme. Mystiken och skönheten av denna plats är bäst upplevd om du går hela vägen till toppen där det är lugnt och fridfullt och du kan ta in atmosfären.

//Are you up for some walking uphill and want to see the famous sacred shrine Fushimi Inari in Kyoto this is an amazing place. BUT! You have to walk a long way away from the crowds if you want to have a moment by yourself. We were here in June and it was very hot so bring some water or soda (or take som cash so you can by it here when you need it). The “entrance” of this place was a bit crazy. People were running around everywhere wanting to take selfies. But people are polite here in Japan and they try to give each other space. Although the mystery and beauty of this place is best discovered if you go for the top where it is quiet and you can soak in the atmosphere.

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Någonsin undrat hur det är att sova i en kapsel i Japan? Vi var bara tvungna att testa… Jag kan dock erkänna att jag var skeptisk innan och det var med halvtunga steg som jag checkade in på 9 hours capsule hotel i Kyoto. För vad väntade mig egentligen? Skulle det vara klaustrofobiskt? Och vad märkligt att man fick bo alldeles ensam i en liten kapsel? Vem gör sånt frivilligt? Nåväl…

När vi kom till hotellet gick vi snabbt och bestämt in mot incheckningsdisken men vi fick backa igen då de bad oss att ta av skorna. Man skulle visst låsa in dem i ett skåp. Nybörjarmisstag. Sedan fick man en nyckel och en QR-kod för att ta sig runt. På en våning skulle det finnas ett omklädningsrum och på en våning skulle kapslarna finnas. Det börjar med att jag tar herrarnas hiss och det är helt omöjligt att komma in till den våning som jag ska till. Så jag får åka ner och ser då att det visst finns en dam-hiss bredvid som kan ta mig dit jag ska. Väl framme i omklädningsrummet påminner det lite om ett badhus med många skåp och duschar. Väldigt vitt och avskalat med tydliga symboler på väggarna. Tur att man har en liten packning som går lätt att trycka in i skåpet! Man har även fått lite regler att förhålla sig till. Man får inte äta och dricka i kapseln eller ha mobilens ljud på. Kapslarna är till för att vila eller sova i. Hänga får man nog göra på stan eller i lobbyn.

På kvällen är det då dags för att sova och jag tar på mig min svarta pyjamas som fanns i mitt skåp. Jag smugglar även med en vattenflaska och min mobil. När jag kryper in i kapseln så finns det en liten gardin som man ska dra ner. Det finns även massa tekniska finesser. Jag är lite orolig för att lyckas få rätt på kapselns ljussättning och alarminställning så att jag kan vakna innan utcheckningen, men jag lyckas få till det med hjälp av instruktionspappret som jag fick med mig och jag somnar ganska direkt. Men jag kan säga att kudden är hård som sten! Mitt i natten vaknar jag plötsligt av att luften är varm och kvav. Hur ska jag göra nu? Åh! Jag kommer då på den geniala idén att lägga mig på andra hållet vid gardinen, där kommer det nämligen in mer syre och skippar jag täcket också blir det nog svalare. Jag vaknar av mig själv en timme innan larmet ska gå igång. Jag hör folk, något alarm tjuter och det verkar som att de aldrig får det avstängt. Är det någons kapsel-larm eller någons mobil? Jaja det kanske inte är alla som vill sova till kl 10…

Jag sätter mig i lobbyn med min väska och redo för att gå. Då läser jag att pyjamasen ska lämnas i receptionen. Suck, jag får åka upp igen till skåpet. Men vad nu? Är jag på våningen med kapslarna igen? Alltså jag är verkligen trött, jag får åka vidare till omklädningsrummet och ta pyjamasen. Sen åker jag ner till lobbyn igen. En japansk ung man sätter sig några stolar ifrån mig. Han gör konstiga ljud och beter sig märkligt. Jag förstår till slut att han är hemskt bakfull. Han springer till toaletten och kräks massa. FY! Varför blev det nu en kliché av denna upplevelse av att man bara tror att kapselhotell är till för folk som festat för hårt eller jobbat för länge. Jaja nu har man iaf testat detta. Men det blir nog inte fler gånger. 😉

Fördelar: Futuristisk känsla. Praktiskt om man är ensam. Rätt bra pris (400 sek). Kapseln är ganska stor ändå, man kan sitta rätt upp. Fräscht och rent ställe. Wifi och allt man behöver som schampo och balsam m.m.

Nackdelar: Folk som snarkar eller är högljudda. Hård kudde. Lite ensamt. Jobbigt om man är folkskygg. Men även inget bra ställe att träffa folk på då folk är där i syfte att bara sova.

Lobbyn på 9 hours Capsule hotel i Kyoto.

Blomsterälskaren själv var tvungen att stanna lite och begrunda blommorna.

På väg till Kabira bay fann vi denna heliga plats kallad Kabira Kannon-do.

Här kunde man se utsikten över Kabira bay där folk åker båt för att titta på koraller och fiskar.

Anna

Kabira bay på ön Ishigaki är väldigt populärt vilket är förståeligt på grund av dess skönhet. Här fick man dock inte bada pga strömmar och båtar m.m. men det var en vacker strand att hänga på och vi stannade tills solen gått ner.

Vi testade även denna strand som hette Yonehara beach.  Just när vi var där så var det lågvatten så det gick inte att snorkla. Men jag såg många fiskar bara av att sitta ner i vattnet. 🙂

Vid Yonehara beach fanns det även en park full med färgglada konstverk.

Färsk mango på gång. Nog klar i juli skulle jag tro.

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Iriomote är en ö i södra Japan och tillhör Okinawas Yaeyamaöarna (ligger utanför Taiwan) och består till 90% av skyddad mangrove och djungel och en tredjedel är en nationalpark. Här lever den utrotningshotade Iriomote-katten som liknar ett litet lodjur men som är mycket svår att se. Här finns vattenfall, möjlighet till vandring i djungeln eller kajakturer på floder och utflykter till stränder där man kan snorkla och dyka. För att ta sig hit tog vi oss först med flyg till Ishigaki och därefter med buss till färjeterminalen och sedan färja över till norra Iriomote (hamnen Uehara. Vi bodde på Nirakanai som var ett fint inrett hotell med härliga rum i balinesisk stil med en schysst strand utanför där vi i princip var ensamma. Många gör dagsutflykter hit ifrån Ishigaki men vi tyckte det var skönt att bo på ön och ta det lugnt och njuta av den lugna atmosfären. Här var dock riktigt lugnt så efter några dagar blev vi rastlösa. Restaurangerna runt omkring hotellet var dock riktigt bra. Vi testade sushi, sake, sashimi, friterad fisk, ananas och rörsocker m.m. Höjdpunkten var utflykten till vackra Ida no hama beach.

Nackdelen var att vi var rätt låsta utan bil (man kan dock hyra) och ett dåligt bussnät (finns några bussar)  och att man isf fick göra utflykter som arrangerades av hotellet. Dock hade man kunnat låna cyklar vilket var bra då det var jobbigt att gå i den 30-gradiga värmen. Man behövde även med sig kontanter då det var ovanligt att betala med kort. Innan man fick snorkla fick man läsa en lista på alla djur i vattnet som kunde skada eller döda en såsom maneter, fiskar, ormar och snäckor. Läskigt!

En tidig morgon var jag med på yoga på stranden (Todomari beach). Det gick bra även om det var på japanska. 😉

Ida no hama beach

Ida no hama beach (ovan).

Todomari Beach

Här i Nirakanais pool var mysigt att bada. Bra att veta är att man får dock inte bada i pool i Japan på många ställen om man har tatueringar.

Kvällsmaten på hotellet Nirakani var väldigt asiatisk. Inte helt enligt min smak men spännande att testa iaf.

Todomari beach

Vi beger oss av mot Tsukiji fiskmarknad vid 11-tiden efter vår första japanska frukost bestående av bland annat fisk och miso-soppa. På vägen dit ser vi en kvinna med barnvagn som passerar oss. Plötsligt ser jag att det sitter en hund i vagnen! 😉 Lite senare passerar en skolklass med 7-åringar. Alla är klädda i små vita hattar och vita dräkter. Det doftar gott överallt till skillnad från många andra storstäder. Men sen plötsligt slår fiskdoften till. Vi förstår att vi är framme. Det är nu efter kl 10 som  allmänheten får komma in på marknaden och överallt kör folk hejvilt med truckar och vita frigolitboxar spolas rena med vatten. I små sällskap får man försiktigt gå runt och titta på alla fiskar och skaldjur i de olika stånden. Några gator bredvid marknaden myllrar det av folk som vill äta sashimi och annat färskt direkt från havet. Vi har läst om en restaurang som man på TripAdvisor rekommenderar och vi har tur som får ett bord direkt. Vi beställer varsin skål med färsk fisk med ris och det är faktiskt deras omelett som jag fastnar mest för. Därefter går vi en sväng och ser plötsligt en skylt mot en stor park. Parken är prydlig och det är trevligt att strosa runt och titta på alla träd som vi inte är vana vid att se hemma. Det finns också smala passager där man förr fångade ankor.

Det är varmt men det finns små dryckesfontäner där man kan dricka vatten ur. På många ställen i Japan kan man dricka vattnet men jag tycker det är svårt att inte känna bismaken av klor. Vi går förbi ett te-hus i parken där några geishor sitter och blickar ut över parkens sjö. Just nu i juni blommor irisen men annars är parken mest grön. I ena delen av parken kan man ta vattenbuss längs med floden och vi bestämmer oss för att ta båten mot Aquapark där de har ett spelcenter. Väl dit åker vi under den kända stora bron Rainbow bridge och när vi kommer fram går vi in på Joypark polis. Johan testar ett VR-spel där man springer runt i grupp och dödar zombies. Själv går jag runt och tittar på alla spelmaskinerna där man kan spela eller vinna märkliga små nallar. Musiken är som i ett TV-spel och det är rätt intensivt att vara i en miljö där de även har karuseller inomhus. Sedan testar vi en av fotoautomaterna och det är hysteriskt roligt. Man får färglägga sina bilder med text och makeup och vi ser ut som två seriefigurer med stora ögon och rosa kinder.

Därefter spanar i in utsikten över Tokyos flod med varsin glass och bestämmer oss för att ta en kaffe på ett café med Hello Kitty-tema. Sen ser vi bio (Beauty and the beast) och äter lite japanska snacks med läsk till. Slutligen tar vi tunnelbana hem till hotellet och äter goda ramen-nudlar på ett lokalt hak. Man beställer i en maskin och allt är på japanska så vi får fråga oss fram. På natten vaknar jag kl 02.00 och är klarvaken. Vi ska dock upp vid 5-tiden för att ta flyget till Okinawa. Man skulle ju kunna tro att 18000 steg i Tokyo gör en trött, men icke. Det är nog jetlag och alla nya intryck som håller mig vaken…

Vi har landat i Tokyo efter en lång flygresa. Som tur var lyckades vi sova en hel del under den sista flygturen på 12 timmar ifrån Istanbul. Väl framme ordnade vi simkort till mobilen för Internet och en bussresa in till Tokyo station som tog cirka en timme ifrån Narita Airport. För att gå på bussen fick man stå prydligt på led och en man tog hand om alla väskor innan bussen ankom. Väl på bussen var alla alldeles tysta vilket var skönt. Alla är jättetrevliga och det påminner lite om Seoul. Kvällen var sval, 20 grader i luften och gatorna var alldeles rena och det var prydligt överallt. Vi gick 20 min till vårt hotell och de vi mötte på gatorna var klädda i kostym. Därefter letade vi efter något matställe och vi fann ett litet hak där det satt folk. Allt var på japanska så vi sa bara att vi ville äta och efter en minut kom det fram en tallrik mat. Vad det var vet jag inte exakt hehe. Men hungern har ingen nöd. Till efterrätt köpte vi något med gelé och bönpasta. Mycket speciellt. Sedan somnade vi gott i vår japanska hårda säng i vårt minimala hotellrum. Till frukost fick vi en japansk frukost bestående av fisk, misosoppa och grönsaker. Annorlunda mot havregrynsgröt och filmjölken men helt ok smak. 🙂